Mossan och kottar blev plockade. Vi passade även på att fika och busa i skogen. Allt var tipptopp. Bäsarna sov & sov. Vi var ute länge. Spelade fotboll och gungade på trädgården.
Ja. Efter friskluft och sömn för barnen tänkte mamman att fotograferingen kommer gå finemang.
Fyfasickenvadsvettenrann-fotografering blev det. Våra barn var otroligt söta i sina dräkter. S t o p p.
Nu finns det inget mer positivt att säga. Isabell klagade på blixten. Det var varmt. Bäsarna vrålade i kör. Isabell slängde av sig kläderna och vägrade.
Tanten höll på att bryta ihop. Julkort måste man ju skicka. Speciellt nu när vi utökat familjen. Det där perfekta kortet jagade jag inte. Lite kaoskort blir bara kul. För det är ju så det är. Barnen sitter inte stilla och ser harmoniska ut i vardagen. Svårt att begära om så för tio minuter.
Men inte ens häftiga kaoskort fick jag till. Suddiga. Makens händer i vägen. Ledsna barn vill man inte lägga i brevlådan. En hund som kommer och slickar Charlie i örat. Barn som blundar. Nä. Visst kan man bryta tradition? Om inte så börjar tanten med det nu. Om jag inte kommer på något trolleri. Ok?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar