Triss i kärlek

Humör

Humör. "Hon har humör". Stämmer både på dottern & mamman i huset. Jädrar i havet vad vågorna kan storma här hemma ibland.
Efteråt är vi dock båda duktiga på att säga förlåt till varandra, prata om vad som gick fel & sen kramas vi.

Idag var en sån dag.

Men efter stormen och lunchen gick vi ut. Bästa medicinen!

Bella hade baka muffins på egen hand under förmiddagen så dem packade vi så klart med.

Älskar skogen! Barnen är helt galna när de springer omkring.
Gött.

När vi kom hem satt jag & Isabell och kollade på när en maskin tog bort lite skog vid oss. Väldigt spännande. Det innebär att våra nya grannar är på gång! Fast det dröjer ju en stund till förstås.

Sen blev det utelek för hela slanten i eftermiddags.

Rädsla

Har du varit med om att känna rädsla över saker som man inte kan rå över men måste ta sig igenom?
Paniken kommer.
Man blir kallsvettig.
Det känns som man inte kan andas.
Man skriker, slår och ber om hjälp.

Såhär känns det för Isabell att ta ett blodprov. I våras & somras fick vår älskade lilla tös genomgå många blodprov och till slut brakade det loss. Hon får panik.

Som förälder är det en fruktansvärd situation att trösta sin dotter samtidigt som man håller fast henne. Fy. Fan.

Så jag ringde runt för att få hjälp.
Och det ska vi få.

Isabell ska få "stickträning"! För i vinter väntas ett nytt blodprov & i framtiden ska det tas vaccinationer i skolan mm.

Vi ska träffa en sjuksköterska på sjukhuset som är proffs på detta. Efteråt ska Isabell få vara på lekterapin för att få en positiv känsla av "arbetet". Allt sker på Isabells villkor och vi tror detta kommer gå bra!

Vi hälsade på lekterapin i veckan & vilka fantastiska människor som jobbar där & vilket ställe!
Isabell trivdes och fick göra massor med roliga saker.
Hon fick lite saker med sig hem... Så nu leker vi patient och läkare här hemma!
Mmm.... Tanten ser kanske lite otäck ut men det är på Isabells begäran!

Hösten i mitt hjärta

Vet ni vad? Våren har sin charm med solen, knoppar, glada människor & första kaffekoppen i vårsolen. Sommaren har sin, med sol & bad, blommande rabatter, regniga dagar med film & mys, grillkvällar med familj & vänner. Vintern kan vara fantastisk med vit gnistrande snö, pulkaåkning, skidåkning, snölyktor & fina kalla dagar.

Men mest av allt gillar jag tiden då vi definitivt säger hejdå till sommaren, bladen börjar bli gula, röda, för att sen falla till backen. Luften är så frisk & klar att det känns som man tar en stark halstablett, mörkret börjar komma allt tidigare & stearinljusen plockas fram. Man säger tack & adjö till sommarens pelargoner, smultron, nyckelpigor. Ljung, kål, murgröna, mossa, planteras och lyktor vid trappen sätts fram. Parasollet packas ner & poolen skrubbas ren för att gå i ide.
Lite så känner jag mig. Man går ner i varv, man njuter av en morgonpromenad lite mer än på sommaren då temperaturen redan kommit upp en bra bit, man gör lite god mat i form av grytor & känner lite mer smak av maten än dagar då det är 28 grader & det blir ett salladsblad till middag.
Kvällen kommer lite tidigare då man tänder ljus och slår sig till ro innan klockan blivit 21.00.
Känslan av en halsduk, kängor en varm kofta och skogspromenad blir så otroligt gott för tanten att jag ryser av tanken.

Många kan tycka att man blir trött och nästintill lite depp. Men i min värld är det en årstid att varva ner, upptäcka färger, dofter & njuta liiiite mer av vardagen.

Ja, vardagen ja. Nu är det inte många månader kvar som jag är föräldraledig. Finns mycket att skriva om det. Gör det en annan dag. Men bara tanken av det gör mig lite stressad, orolig, arg, förväntansfull & pirrig.. Hujeda mig. Här kommer alla känslor, som en käftsmäll, på en & samma gång.

Stackars vissa människor

Jag är i behov av att uttrycka mig i ord. Och när man inte bloggar så har sociala medier fått "lida" för detta. Det instagrammas och facebookas kors & tvärs. Ja, man väljer ju själv om man vill följa tanten men ibland känner jag att det är bättre här inne. Här kan jag samla minnen, foton & tankar. På ett ställe och inte utspritt över hela nätet.

So here we go! Välkommen tillbaka till dig som läser.

!!!!!

Detta går ju skitbra. Inte.

Låten kommer inte med och jag kan inte ta bort inläggen just för tillfället. Sorry.

Nu går det nog bättre!

Vidarebefordrat brev:

Vår låt

Det började med att låten spelades upp på vår bröllopsfest.

Sen sjöng jag den på Charlie & Lillys dop.

När vi var på besök hos Lena med familj spelade vi i den. Bonus. Stor bonus var att Isabell ville sjunga lite efter att jag gjort mitt. Herregud. Mitt hjärta smälter. Vår dotter.

Varendaste ord till min familj!

<Utan dina andetag.mp3>

Utan dina andetag

"Snälla Mathias. Kan vi inte bara få till ett sånt där myspyskort på oss"..

Oh my god.

Älskar dig till döden skiljer oss åt.

Ups and downs. Som självaste livet. Men du är alltid där.

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor.

Ett år har snart gått!

Jag dör lite "hurihvetetidenbarakanrännaivägpådettasätt"-döden.

Den 12 juli firar vi våra små älsklingars första födelsedag. Charlie & Lilly. Två av våra tre hjärtan. Vi smygstartar kalaset imorgon för familjerna då vi är i resetagen på födelsedagen.

Tanten har klarat ett år som tvillingmamma. Galet. Skulle vilja berätta om så mycket som hänt. Och hur det är här hemma. Men det skulle bli en hel roman.

Gick tillbaka och läste gamla inlägg i bloggen & insåg att jag saknar det. Inte minst så har man allt nerskrivet för minnet sviktar ganska mycket. Ganska ofta.
Ska jag göra ett nytt försök?

Hallllåååå!

Nä men nu så är det ordning & reda på torpet igen. Fint de.
Ja barnen de växer. Som tur är gör inte tanten det.
Ska uppdatera er här inom kort vad som hänt den senaste tiden. Amputeringar, skilsmässa, flytt, fler hundar, marsvin, gravid, bröllop....

Nej men så är det inte. Men tänk att det kunde varit så. Men inte hos familjen på landet.

Hej hej så länge.

Test

Skickat från min iPhone

Den är min!

Idag har jag fått erfara vad som kanske komma skall. "Den är min!"- perioden... Puh. Så fort Lilly hade en leksak så ville Charlie också ha den. Han roffade snabbt åt sig prylen. Lilly är inte sämre hon, utan kastade sig mot sin bror och tog tillbaka.
Men ingen blev arg eller grinade utan de höll på så en stund i tysthet.
Men det lär väl ändras så både volym och fysisk kontakt blir starkare..

Charlie har fått smak på blomjord. Så hejdå krukorna i köket... Och gardinerna har som bekant åkt ner innan på grund av fröken Lillys kärlek till tyger. Man kan väl inte säga att det är så snyggt men va katten. Hellre barn som säkert röjer runt än att bura in dem, eller hålla på och tjöta "nej, nej, ajjabajja". Då skulle vi inte få göra annat. Dessa ord få bli mer värdefulla i kontakten med Lexi. För dagen då det är spännande att känna och springa på stackars hunden lär komma.

Födelsedagsbrickan

Den traditionella brickan inför födelsedagen är klar. Rosor, som är Bellas favoritblomma, tåget i miniformat men ljus & siffra, lite lull-lull och sist men inte minst, paket.

På bordet väntas en större bukett rosor när femåringen kommer ner i morgonbitti.

Dagen till ära så har pappan i huset tagit ledigt imorgon så vi alla kan mysa och fira i lugn och ro. Till frukost blir det pannkakor med jordgubbar!
Det är viktigt att firas på förskolan så dit kommer vår prinsessa vara en stund imorgon medan resten av familjen fixar till kalaset på kvällen.

Fem år. Kära nån.

Aktivering

Man kan väl säga att det har varit en aktiveringsdag i dag! Först med bäsarna till A6 för paketinköp till Isabell. Där kunde man inte sova för:

- i taket var det roliga lampor
- mamma hade med sig extra roliga leksaker när det kliade i rumpen
- alla tittade så skojsigt på oss så vi garvade tillbaka till alla
- mamma bjussade på lunch på café!

Och det lönade sig för mamman var på gott humör & köpte nya fina kläder till sina små. Det händer inte ofta. Låna och begagnat är min melodi.

Så där gick tanten sminkad, klänning och värsting vagnen och kände sig för en stund som den där "på stan mamman".

Kommer hem till kaoset som inte hanns med innan vi åkte, slänger av sig klänningen, på med mysbrallor och utekläder, gör en bonnasnytning med nävarna och travar ut i skogen för att göra sin hund lycklig efter en dag i ensamhet. Bäsarna somnade som planerat och vi ägnade oss åt uppletande av olika föremål. Lexi hittar allt på nolltid trots svåra gömmor under gran & ris eller uppe i träden. Nu blir det skärpning med hundägarlivet. Nu ska vi ha en nöjd & lycklig hund i huset banne mig.

Ja. Och nu ska tanten ta sig en kopp kaffe och smygöppna burken med hallongrottor som mormor gjort till Bellas kalas. Banne mig.

Stora frågor från liten

"Om man får ont i hjärtat och man är gammal så dör man".

"Eilamormor dog i sängen, sen till himlen."

"Hoppas Eilamormor och Olavi har det bra där uppe. Jag tror det. Kanske de har skaffat sig katt från katthimlen".

"Hur kommer man till himlen"?

"Varför dör en del"?

"Ska vi ha ett nytt djur när Lexi dör? Jag vill ha en liten hund som kan ligga i min säng när jag drömmer mardrömmar, och som jag ska träna själv. Men jag vill också ha en katt. Jag vill också ha kanin. Men bara så pappa inte ser eller när han inte är hemma kan jag ha det för det kliar i hans ögon."

"Fast Lexi dör nog inte. Hon är aldrig sjuk och hon är såååå envis!"

Kära dotter. Nu har du börjat tänka på de stora frågor som är så stora att jag håller för andan varje gång du börjar prata om detta. Frågan om alla kommer dö har inte kommit än, men jag vet att du kommer fråga snart. Du är så klok så man kommer aldrig kunna kringgå den frågan.

Tänk vad en liten tjej tänker så stort. Trots att det ibland är tunga tankar & frågor är det en fröjd att vara med dig.

Idag fick jag bästa kvittot efter ett roligt kalas i Stadsparken för kompisarna Freja och Wilmer:

"Jag äääälskar när du jagar oss i labyrinten! Och du var rolig när du ramlade. Men det där när du skulle åka stjärtlapp va skitkul!
Du börjar bli lite sådär tokig mamma. Kommer du ihåg när du bara gick runt och grät när du hade fött tvillingarna. Då var det inte så kul."

Hon märkte visst att jag hade galet kul jag också...

Dessa dagar spar jag i hjärterummet för evigt och påminner mig när man ska rusta sig för uppfostran och dagar som är mindre bra med en växande och tänkande femåring.

På ditt dop sjöng min vän "Himlen måste sakna en ängel". Och käre Gud vad det stämmer. Vår lilla ängel som fyller fem år på onsdag. Du och dina syskon är det bästa som hänt i mammas och pappas värld.

Strandmadrass...

....funkade finfint i backen. Gick som en racerfjärt!

Charlie & Lilly sov gott ute.

Vår fredag

Fredagen bjöd på en härlig dag från morgon till kväll.
På förmiddagen fixade vi egen varm chokladen och gick ut i snön. Medan jag stod och blandade chokladen så hade jag sällskap. Herregud som Lilly & Charlie kör med gåstolarna. De yr fram som två virvelvindar och man får akta för att inte få sina hälsenor krossade.....

Ut i snön och köra snowracer, stjärtlapp och skidor. Skoj!

Tanten åkte snowracer hon med. Tror grannarna undrade vad det var för ljud som kon från Vigrens. Det där berömda kärringaskriket hördes nog bort till kyrkan. Men så snabbt det gick! Jag och Bella fick vrida ratten så vi inte hamnade nere i bäcken.
Bella skrattade gott när mammaMia skulle testa att sitta längst fram. Kändes som termobrallorna skulle spricka när jag pressade mig så långt fram mot ratten som möjligt.. När jag fråga om hon var redo så hör jag bara ett galet fnitter bakom ryggen... Hon fick inte plats. Hon satt på snön och inte på snowracern. Byta. Jag bakom i stället. Fint.

Fikat smakade smaskens och tanten verkligen njöt. La alla andra tankar åt sidan och fullkomligt ägnade mig åt Isabell och brallade som en galen tant i snön.

Tänk så bra man har det. Att få vara hemma med sina barn under de första åren, ha stora dottern mer hemma och få betalt för det. Sverige är ett bra land. Punkt.

Vi avslutade förmiddagen med att hälsa på grannens hästar. De blir alltid så glada när någon kommer och kelar med dem.

Ja men hur gick det då?

Vid 22.30 tågar pappan i huset in och lyssnar med spänning på hur husets ljudnivå är......

Uppe är det tyst.
Nere i soffan ligger stora dottern och sover djupt.......... Fint.

Jämte ligger frugan hans och snarkar ljudligt med öppen mun.... Inte lika fint.
Frugan blir väckt av en nöjd make som berättar att träningen var kul och jobbig. Hon sitter och försöker lyssna intresserat samtidigt som hon försöker torka av dreglet i mungipan och få fokus på synen..

En stund där efter vaknar de båda små. Mata, somna om i sina sängar.
Godnatt.

En matning på natten och mer sömn.

05.00 vaknar de båda vuxna av bebisprat och snoriga pussar från sonen som ville sova jämte mamman efter sista matningen.

Lilla dottern vaknar då med. Mys i sängen och sen kickade vi igång dagen med två koppar av den bästa dryck. Kaffe.

Nu har pappan åkt till jobbet. Stora dottern har vaknat och allt känns så himla bra. Vilken familj jag har!

Idag väntas pulkarace för de som inte ska sova i vagnen, samt lite snöskottning.

Jag önskar Dig en fin fredag. Det ska jag ha.

Glömde visst

Idag har det varit städdag här på landet. Skönt att ha det gjort inför helgen. Så kan vi ägnas åt att umgås. Mycket roligare när alla är hemma och lediga. Men tanten glömde visst daten med Mr tvättmaskin...

Får sysselsätta maskinen imorgon istället. Kul.

Premiär

Ikväll är kvällen då mamman är hemma själv med barnen. För första gången. Pappan är och spelar innebandy.
Jag fick dock premiären i light version då han åkte sent. Så de små sov när han for.
En del undrar kanske att va tusan.. Har hon inte varit själv med dem på kvällen än?? Alltså. Svårt att förklara. Men nu känns det som vi har lite rutin på kvällarna. Att de ska sova en viss tid och det verkar som att de har börjat komma in i detta nu. Sen har vi fått springa på kvällarna för att natta om. Men vi har varit kvar i sovrummet och inte gått ner. Det verkar ha funkat rätt bra. Vissa kvällar kan vi dock ha en liten Lilly hos oss i soffan men då har vi tydligt sett att hon är för pigg för att nattas om..
Jo. Detta med att vara själv med dem på kvällarna är speciellt. Dels tror jag att kvällsoro ligger och gnager hos många bebisar. De vill vara nära och känna sig trygga i famnen. Men dels handlar det mycket om vår stora flicka. Det är inte jättekul att vara fem år och bli lämnad nere i soffan för att det skriks och båda bebisarna håller i gång. Som storasyster blir man ledsen för att sina syskon är ledsen men också för att man inte vill sitta ensam på kvällen.
Har hon somnat är det en sak och nu sover hon oftast förbi skriken. Men det var en period då hon vaknade och blev ledsen. Då har båda två verkligen behövts på kvällarna eller en barnvakt.
Med två bebisar kan man inte få upp båda i famnen för att sedan gå in till stora dottern.

Ikväll har jag och Bella, vår älskade kloka Bella, haft en deal.
Hon fick somna på soffan. Och ska bäras upp av pappa när han kommer hem. För o m bäsarna blir ledsna så hörs det minst ner till soffan än att ligga vägg i vägg.
Och hör hon att de är ledsna och mamma är uppe så ska hon försöka somna om för hon vet att jag kommer sen. Eller om hon skulle vara vaken så skulle hon få smyga och hämta surfplattan och ha den under tiden att spela på.

Nu sover hon. Har suttit och målat med henne, myst, pratat och kramats. Gett henne den där tiden som hon säkert känner att det blivit mindre av.
Tack vare att bäsarna ändå somnar hyfsat " i tid" och att hon är ledig imorgon, gjorde att vi hade en stund bara för varandra. Älskade unge!!!

Nu sover alla tre och mamma Mia sitter i soffan och förundras över allt. Tänk vad mycket som har hänt de senaste sex åren. Helt galet.

Byggt hus, köpt hund, blivit föräldrar till tre fina barn, tagit lärarexamen och fick världens bästa jobb. Galet!!
I år firar jag och maken tio år. Börjar bli dags att planera för en liten minitripp på tu man hand tror jag.

Större

Är glad att kånken har en ryggsäck som är större än deras vanliga. Då får en tvillingfamilj plats med allt.

Nu till kyrkan för sång & fika!

Publik

Nu fick bäsarna agera publik.
Fint.
Dricker kaffe utan att hålla för öronen och bara njuter av att se underbara barn. Kärlek.

Publik

Nu fick bäsarna agera publik.
Fint.
Dricker kaffe utan att hålla för öronen och bara njuter av att se underbara barn. Kärlek.

Closed

"Jag ska alltid låta mina syskon vara med".
Jasså.
Nu börjas det. Kottarna bankar och skriker. Jag håller för öronen och tar en kopp kaffe.
Så är livet som småsyskon när storasyster har kompis hemma.

Tre på en gång

I går kväll vid 23.30 lyckas alla barn vakna på en och samma gång.
Charlie var ledsen, Lilly hungrig och Bella hade en mardröm.. Oh my. Men det gick efter ett tag. Så kan det bli ibland. Bella och Charlie fick sova jämte mig och de tyckte nog det var mysigt att ligga och höra sånger mitt i natta.

Nu väntas promenad med grannfrugan på andra sidan åkern! Men fy attan vad det blåser idag. Tacka vet jag dunoveraller.

Nöjd

Visst ser tanten rätt nöjd ut? Känslan för dagen är nämligen "nöjd".
Natten var bra, dagen har gått i städets tecken, lämnat tjejerna till mormor & morfar, nu en promenad själv i skogen med Lexi, sen väntas lite läsning i den spännande boken och sist men inte minst. T j e j k v ä l l

Det ni. Lite vin och bara njuta av sällskapet!

Pappan och sonen tar hand om huset och natten kommer spenderas i Isabells rum alldeles alena. Fint.

Efter en tuff vecka med stackars förkylda barn så avslutas denna vecka gött.

Önskar dig en fin kväll. Hoppas du njuter för det ska jag!

Men ska jag vara riktigt ärlig så ser jag fram emot söndagen då hela familjen samlas igen:). Men först ska tanten få bara få vara tant en stund.

Är det jag?

Kände mig för en stund ganska stark när jag läste detta.
Ja herregud vilken gåva vi fått!
I samma sekund som det känns jobbigt så får man så otroligt mycket tillbaka av våra älskade små kottar!

5:2 vs 7:0

Ja 5:2 dieten har väl ingen inte hört något om? Jag har funderat och funderat hur jag ska få in ett sunt kosttänk och hur jag klarar genomföra det.. Ibland går det riktigt bra & vissa dagar undrar man vad som hände..
På morgonen tar jag en tallrik fil på stående fot ihop med tio kaffekoppar. Typ. Att sitta och äta långfrukost med nyttiga bra råvaror är inte min grej. Inte just nu i alla fall. Sen blir jag glad om jag lyckas få i mig en frukt på förmiddagen. Lunch blir rester eller vad som finns hemma. Oftast en lättare sådan. Prioriterar nämligen middagen med familjen på kvällen.
Men! Då kom jag och tänka att egentligen blir det lågkalorier på förmiddagen! Alltså i fem eller ibland sju dagar så får man inte i sig så många kalorier häften av dagen. Den andra hälften äter jag typ det mesta och så funkar väl 5:2? Två lågkalori dagar..
Så jag har kommit på en ny diet kan man säga 50/50. Bra va?
(Sen lite fika när man har besök, eller är på besök, behöver vi ju inte prata så mycket om..)

Nu blir det ägg & tonfisk. Gud så en dreglar över tallriken..

Skynda på tiden?

När vi fick veta att vi väntade en bebis, alltså innan vi fick budskapet om att det var två, så gick jag ofta och tänkte på hur livet med bebis skulle se ut. Efter ett barn så tänkte jag att jag minsann inte skulle stressa fram utvecklingen hos barnet. För det är ganska lätt gjort. Som vid fyra månader när man skulle börja ge smakportioner.. Jag tror Isabell på dagen satt i en barnstol och fick gröt. Det var knappt hon kunde sitta. Med hjälp av kuddar och filtar gick det.
Ja jag har fler exempel.. Men vad jag vill komma till så bestämde jag mig för att njuta mer av bebistiden. Bebisen skulle vara bebis länge, sitta i famnen istället för matstol, inte ta fram lära gå stolen för tidigt utan låta den utforska kroppen på golvet..

Med två kan jag säga att det inte blev så. Lite med sorg i hjärtat jag inser det, men samtidigt har det underlättat tvillinglivet väldigt mycket.
De äter mat, går i gåstolar och är därmed mer nöjda! Man vet att de klarar sig lite längre på maten, lättare att mata två med sked än flaska, de tar sig fram själva när inte en mamma och pappa alltid finns till hands.

Och det är ofta jag i hemlighet längtar till de kan gå, prata, leka med varandra. Men jag viskar det bara. För jag vet att det går fort ändå.. Men men, jag kan inte styra dessa tankar. Tänk när de kan hålla mig i handen när vi åker och hämtar storasyster, istället för att bära tunga babyskydd som tillsammans med barnen blir 20kg. Eller när vi alla fem sitter vid matbordet och äter tillsammans av samma mat. Eller när de kan följa med upp på övervåningen och busa runt medan jag städar där.

Små saker som jag egentligen inte vill ska hända än, samtidigt som jag hoppas det går fort dit.

Sanningen är att det gör ju det.

Och åter igen...

....ligger tanten i sängen med sin Charlie i famnen.

Att ha sjuka barn är psykiskt tungt tycker jag. Kan inte förklara men jag mår så dåligt av att se dem sjuka.

När Isabell var liten och sjuk så kunde hon & jag låsa in oss i vår lilla bubbla. Det fanns ingen annan jag behövde bry mig om. Pappan var på jobbet och Lexi gick på dagis.
Jag bar runt på henne hela tiden. Vi sov när hon behövde sova.

Nu är det helt annat. Med för lite sömn blir det ännu jobbigare att hålla ihop sig för att räcka till alla. Men man måste.

Tack & lov har vi världens bästa mormor som skjutsar Bella till förskolan på morgnarna denna vecka. Idag fick hon även följa med mormor hem för övernattning.
Det gör att jag nu kunde gå och lägga mig med lille pojken. Det är så det får gå till nu. När han sover en stund nu på kvällen får jag göra det med. Alla minutrar blir värdefulla ifall det blir en natt med gråt.

Lilla Lilly är mest snorig. Som tur är så är hon ganska självständig och trivs bäst i att rulla runt med gåstolen och leta filtar att dra ner från stolar. När sen Charlie är lite piggare under dagen så får man ge tösen uppmärksamhet.

Så ser livet ut idag. Få se hur det blir i morgon. Tackar Gud för att kaffe finns och att den friska luften ger mig ny energi som håller en stund.

Hoppas ingen mer får feber nu.

Godnatt. Dröm gott.

Rutiner som rubbas

Ja men såklart att jag skrev att nattningarna fungerar fint... Då är det dags att ändra på det... Blä.
Fast det finns en ganska ok anledning till varför den rubbas.
Förkylda bäsar.. Stackarna. Det är vid dessa tillfällen som man som tvillingmamma/pappa får det hett om öronen. Och då menar jag när man är hemma själv med dem på dagarna. Man skulle vilja bära runt på dem båda, gosa i sängen & vara nära hela tiden. Men det funkar ju inte. Känslan av att vara otillräcklig, ligger och skaver som ett jobbigt sår på hälen. Men som skavsår brukar göra, så läker sig denna känsla också. Men man vänjer sig aldrig.
Mammiga, snoriga och trötta... Som tur är sov Lilly gott ute idag. Charlie däremot kom inte till ro utan min famns hjälp.

Likadant ikväll. Efter en stunds sömn vaknade C ledsen och megasnorig. Så kl 20.00 bestämde jag mig för att gå till sängs jag med. Så nu halvsitter jag upp med en Charlie på bröstet. Här sover han bäst just nu. Kan bli en lång natt detta. Pappan i huset gör sig redo att sova på madrass i Lillys rum. Dels för att slippa höra Charlie men också för att vara redo att ta hand om henne om hon får en jobbig natt.

Isabell sover gott i sin säng. Det är skönt att hon är så pass stor. Vaknar hon vet hon vart hon ska. Behöver inte ropa. Då kommer hon intassandes till sovrummet och lägger sig i extrasängen. Skönt. Då behöver man inte passa henne nattetid i allafall.

Önskar er en godnatt. Vi få se hur god vår blir.

Storasystern som kan!

I dag när Charlie & Lilly tog sin eftermiddagslur, så ställde jag och Isabell oss i köket för att fixa pannkakor. När vi började steka så vaknade bäsarna såklart. Hungriga som vargar ylade de fram matskriket. Dags för lite mellanmål.
Jag och Bella diskuterade alternativen vi hade:

1. Låta dem skrika.
Analys: synd om dem och vi tycker inte om att lyssna på ylandet.

2. Stänga av spisen. Ge dem mat.
Analys: Isabell var för hungrig för detta alternativ.

3. Isabell gör klart maten. Mamma matar bäsar.
Analys: lite för farligt att stå ensam vid spisen och att vända pannkakor har hon inte lärt sig ännu.

4. Isabell matar och mamma fixar pannkakor.
Analys: det bästa alternativet!

Så in i vassen bra är hon vår stora tjej! Och de små älskar henne. Deras ögon lyser upp och leendet är oslagbart, när de ser Isabell. Underbart.

Sälen

Tack älskade familj!!

Sälen