Hade en dag på stan med denna förtjusande tjej i fredags. Ett sällskap som heter duga. Speciellt på fiket. Där satt vi som två gamla tanter och smakade på varandras bakelser, surplade kaffe och fnittrade åt att mammaMia höll på att halka och slå halvt ihjäl sig på vått golv. (Isabell fnittrade så hon gick sönder. Jag med till slut när jag insåg att jag aldrig föll och att jag gjorde det snyggt minsann!)
Denna dag köpte vi hennes första finskor. Hennes känsla och glädje känner jag precis igen från min egna barndom och finskorna på mina fötter. Man gick som om man hade askungens glasskor på sig. Och man fick ont i nacken för att man tittade ner på sina vackra finskor. Ren tur att man inte gick in i något. Och man var så lycklig. Så stolt. Egna finskor som passar på mina fötter.
Tror det var en stor dag för Isabell.
Två små bebisar som trycker in sina nävar i munnen, dreglar, snorar & ibland gnäller tills de får som de vill. Sitta i knäet på en förälder. Men allt som oftast är så goa så man skulle vilja lägga lite päronmarmelad & brie och smaska upp dem....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar