Busiga kottar

Igår var det då dax för nytt ultraljud. Helen, min läkare är jättebra. Hon är tydlig och inget krusidull lull..
Nu när de vuxit lite mer så blir det svårt att mäta till viktskattningen. Siffrorna kan ibland bli fel så vi skulle inte stirra oss blinda på detta. Förra gången vägde de bra och det tyckte hon vi skulle ha med oss.
Hon mäter bland annat skalle, buk, lårben och på så sätt får man en skattning på deras vikt.
Tvilling 1 vägde dock bara 2100 g medan tvilling 2 vägde 2700g. Helen tyckte det skiljde lite mycket men de var ändå inom gränsen för att inte "sticka ut".
Därför ville hon ha ett CTG på bebisarna. De mäter alltså hjärtfrekvensen på dem. Mer till detta senare.
Allt såg ändå bra ut och tvilling 1 ligger med huvudet ner så det verkar bli en vaginal förlossning om inget inträffar. Glad!
Helen mätte aldrig livmodertappen för hon resonerade som så att det ändå inte görs något nu när jag gått så långt. Hade varit annat om det var v 24 eller något. Nu har de utvecklat lungorna och kan i princip födas och må bra. Därför tyckte inte Helen att jag behövde vila så mycket. Jippi!! Konditionen blir sämre och det finns risk för proppar om jag bara skulle ligga ner. Hon tyckte jag skulle göra det jag orkade. Kommer de så kommer de. Läkarna kommer inte hindra förlossningen om den sätts igång.

Efter många om och men så lyckades de ta ett ctg igår eftermiddag. Fick åka hem en sväng efter de försökt lokalisera tvillingarnas hjärtan i över en timma! Jag höll på att gå sönder både i kropp och knopp. Hunger gör tanten till ett monster. Så de sa till mig att åka hem och käka för att sedan komma tillbaka. Kottarna krånglade även då, så det tog en timma och det blev ett lååångt papper innan apparaten godkände allt. Tvilling 1 låg bra till. Ingen oro. Skönt.

Så nu mina vänner får vi bara vänta. Om tre veckor ska vi tillbaka.
Nu längtar vi efter våra två små kottar..

V 35

Vikt: + 12,5 kg

Status:
- svullna tår och fötter
- foglossning så tanten skulle ibland kunna ha ihjäl någon
- äter som en häst

Bästa svägerskan!!!!

Nu har jag både ultraljud och besök att se fram emot imorgon. Tanten blir lite bortskämd.

Visst inte bara tanten

...som vilar.

Lexi passar på hon också.
Denna style är hennes absoluta mest avkopplande. När hon ligger så där och spretar, då vilar hon. Och snarkar.
Tur inte vi kvinns gör som hundarna när vi sover. Not very sexy. Funkar kanske bättre i andra sammanhang.

Bra Lexi. Du behöver också vila. Snart har du massor att lyssna och kolla på. Innan du vet ordet av det har du två människor i sådana där hemska läragå stolar. Efter dig i hasorna. Hua.

Platt röv

Vilar. Vilar. Vilar

Ligger på höger sida. Vänster. Upp och gå lite. Sitter ner i soffan. Röva lär bli platt. Om det nu går att få plattare.
Kollar tv. Facebook. Bloggar. Läser.

Lite tråkigt.

En träffar ju inte en massa folk på dagarna direkt. Inga kollegor att tjöta med. Försöker konversera med Lexi. Får inte igång något bra samtal.

Tanten tar ju gärna emot samtal och så. Så inte folk därute tror att de stör. Jag skulle kunna prata hål i huvudet på dig om du vill. Och kommer man hit så får man uppleva plattröv och monsterkula på magen. Så vet du.

Nehe. Dags att gå ett varv på tomten. Så bena inte fastnar i något jobbigt läge så maken får komma hem och bända bort smidiga frugan.

Det blev en vända...

.... till förlossningen ikväll. Täta sammandragningar och tryck mot muttilainen.
Allt såg ända rätt bra ut. Men min livmodertapp hade krympt men låg ändå över marginal för att få kortison och bli kvar. Men nu var det hårda restriktioner av att vila.
På torsdag är det ultraljud och då får de mäta tappen igen.

Nu hem och sova. Klockan slog precis över spöktimmen. Gäsp och Godnatt.

Vårt gröna rum

Nehe...

Nu så är det många sammandragningar per dag. De kommer även när jag sitter.

Hade planer på att göra müsli nu men tanten fick sätta ner "lilla" röven istället. Magen blir stenhård och så blir man samtidigt kissenödig. Ingen bra kombination..

Så här sitter vi. Tanten med stora magen och hunden som vanligt vilandes bredvid.

Önskar Dig en fin dag.

Lika/olika?

Som ni förstår så är man inne och läser lite om hur det är att ha tvillingar och om det finns något som vi föräldrar kan tänka på? Och omgivningen också kanske?
Vad jag tyvärr läser mest om på diverse forum, (som jag egentligen inte är något fan av, men väldigt nyfiken) det är att det är jobbigt med tvillingar. Matning, skrik, nattning.. Ja allt. Och att man verkligen behöver vara två den första tiden.
Men jag läser också att det är dubbel lycka av allt. Som tur är..

Vad vi har valt att ta till oss är för nuvarande lite blandat. För vi har egentligen ingen aning om hur det blir.

Det vi sagt är att Mathias är hemma hela sommaren. Han skulle kunna vara hemma mer. Men då blir mammaMia lite orolig. För då vänjer jag mig vid att vi är två. Jag "kastar" mig hellre in i vardagen själv och vi tycker det är mer värdefullt att M är ledig fredagar, då någon av oss kan ägna oss lite extra åt dottern samt att det finns möjlighet för honom att vara hemma om det kommer någon dag/period som är extra tung.

Hur ska vi klä dem då?
Vår tanke och förhoppning är att klä dem olika. Kanske i samma utstyrsel men i alla fall i olika färger. Detta är för att inte göra dem till en, utan det är ju faktiskt två individer.
Läste om en mamma som fick lite ångest varje gång hon skulle klä sina tvillingar. Det kunde vara så att hon tyckte det ena plagget var finare och tyckte då synd om den andre som inte fick lika fint så då tog hon ändå fram likadana kläder. Hehe. Lite kul.
När de blir större så kan det bli lite problem då de verkligen kanske vill ha lika kläder för annars blir det orättvist. Ojoj. Men där är vi inte än.
Kan tänka mig att vi kanske klär dem lika vid vissa tillfällen. Vi få se.

Ska man benämna dem "tvillingarna"? Mycket smidigare, eller hur? Men nej.
Här hemma och när de är med ska de inte benämnas som något kollektiv. Utan vid sina namn.

Det som vi tycker är jätteviktigt är att ge dem ensamtid när de är större. För det har vi läst att det är det som tvillingar får minst av, egen tid med föräldrar. Superviktigt!

Det som väntar nu den första tiden verkar ändå vara:
- synka dem. Med mat och nattning.
- bort med krav i hemmet. Det få se lite stökigt ut.
- våga säga nej till besök om det inte passar sig just den dagen.
- sist men inte minst: glöm inte Bella! Hon är redan trött på folk som tjatar om syskonen. Hon längtar mest och vill att de kommer ut. Hon märker att det blir mer prat när det är två i mammas mage och ibland kan hon svara med en liten kaxig attityd:

"Vad har mamma i magen Bella?"

"Bullar" (och ett litet flin).

"Ska du få två syskon!!!"

"Nä, fyra."

Lite roligt tycker jag, men kanske inte vad personen väntar sig. Men tänk att hon kanske får höra det v a r j e dag.

Nu spånar jag och Mathias på ett fint paket som storasyster ska få när hon äntligen ska få träffa sina syskon.

Ja visst är det många tycken och tankar. Men viktigast är att vi fortsätter att ta hand om varandra och växer till en stor härlig familj!

Till alla mammor

Idag är det mammornas dag.
En stor bukett till Er med de vackraste blommorna. Vart ni än är. På jorden eller hos stjärnorna.

Nu är det andra bullar

Jag har verkligen varit så glad och tacksam över att jag mått så bra som jag gjort nu när magen har vuxit.

Blickar jag tillbaka till början och lite i mitten av graviditeten mådde jag väl sådär men det gick. Jag har kunnat jobba och gjort saker i vardagen.

Men nu. Nu är det inte lika lätt och skoj längre. Tyngden märks av på alla sätt nu och det tar på psyket. Jag blir lite ledsen/irriterad när jag märker att jag efter att varit uppe på benen, blir helt färdig. Jag vill inte bara ligga/sitta och glo. Men nu är det mycket sådant vill jag lova.
Blir mest ledsen när jag inte kan göra saker med dottern i den mån jag vill.

Igår var hon så himla söt. Vi var hos frisören, handlade lite och sen bakade. Hade en jättemysig förmiddag tillsammans. Men sen är det som att trycka på en knapp så går det inte längre. Då säger den kloka dottern att vi ska gå upp och lyssna på cdsagor och vila. Så snäll hon är vår lilla flicka. Det kan inte vara lätt för henne heller..

På kvällen igår så var jag och tittade på hundtävling på klubben. Kul att träffa folket och se hundar. Stod och satt om vartannat. Idag har jag jätteont. Fasicken. Ska jag inte göra något nu? Jag får nog lyssna ännu mer på kroppen än jag gjort. Svårt.

Så är läget för den gravida tanten just nu. Sådär kul inlägg va. Men jag kan inte försköna detta då blir det knasigt. En skitdag helt enkelt med värk och nära till tårar. En vecka till får kottarna vara kvar, sen är det mer "ok" för dem att komma. Det är nära nu.
Har två olika känslor om dagen då det är dags.
Att det kommer bli häftigt och en mäktig känsla och såklart underbart att få träffa de små.
Den andra känslan är mer orolig. Hur Bella reagerar när vi måste åka in. Blir det på natten? Kommer hon se mig ha ont? Kommer kottarna må bra? Hur länge blir vi kvar på BB? Massa tankar som jag inte kan göra något åt. Det som sker det sker. Tror inte jag hade förstorat det så om det var en bebis. Nu blir det annorlunda på något sätt. Två bebisar ska komma ut och jag önskar inget mer än att de är friska och mår bra.

Nä fy fan vilket inlägg. Men behövde skriva av mig. Skönt.

Nu ska tanten försöka duscha och göra sig i ordning så hon kan följa med familjen och handla lite. Vill komma iväg en sväng. I dag ska Bella på sysslingen Selmas kalas. Det får nog bli pappa som följer med på det dock..

Ja. Mathias är verkligen en pärla. Han få ta mycket nu när frugan inte orkar. Trädgård, hund, städ... Ska köpa en riktigt fin present när han fyller år nu. Vad vet jag inte än. Ska komma på något riktigt bra. Min Mathias. Du är bäst!

Det är ta mig tusan...

....lyxigt. Att få göra rabarberkräm och blåbärssylt.
Nu är tanten inne i det där konstiga som händer innan bebisar föds.

Nu ska vi äta ugnspannkaka med nygjord blåbärssylt!

V 34

+ 11,5 kg

Status: glad i knoppen, seg i kroppen.

Kom igen!!!

För tusan tanten. Hormonerna flaxar utanför tantens kropp.

Här sitter hon på parkeringen till världens bästa jobb.
Det är dimma.
Favoritlåten med Pink spelas på radion.
Ska stänga av bilen.
Då väller allt över henne.
Kollegor.
Elever.
Lip.
Lip.
Lip.

Det är ju inte så att skolan med det fina innehållet försvinner. Eller jo, några elever går ut nian innan jag kommer tillbaka. Fy f a n. Det är jobbigt nu.

Kom igen nu tanten. Kom igen.
Hua!!

Två små detaljer fattas bara nu..

Nu så! Familjen på landet är riktigt nöjda över att vagnen är levererad och ihopmonterad.

Och den gick igenom dörren. Hehe.

Wish me good luck

Vagnen har anlänt!!!!
Kan tänkas att tanten önskar att maken var hemma. Jag och hunden får väl göra ett tappert försök.

En fredagskväll på landet

Mys med dottern framför "Barda" och "Lets dance".

Tanten spiller "lite" sås på magen.

Hunden provar på hur det är att vara prinsessan på ärten.

Maken spelar wordfeud mot svärmor.

Tanten inser hur allt är på väg att bli grönt och vackert ute, när hunden fixar kvällspinken.

Mamma dotter eftermiddag

Besök på biblioteket var poppis. Fick inte tösen därifrån. Men när de skulle stänga fattade hon galoppen.
Fick med oss en hel kasse hem. Båda var väldigt nöjda. Så nöjda att vi passade på att åka till toppen för att äta glass.
Skulle ta ett fint foto på dottern men det var en konstig lukt där så det blev inte så bra.. Men lite roligt.

Skönt med lite ensamtid med bara mamma och dotter. Att sitta och prata och bara ha mysigt är pricken över i:et en fredagseftermiddag.

Nu ska vi ha liten stund för vila. Detta gör vi med sagor på cd med Mamma Mu som vi lånade med oss hem.

Imorgon kommer äntligen Göteborgsfamiljen Waldt på besök. Lovely.

Törs tanten säga att det är varmt. För varmt. Men det är det, bara så ni vet.

Tanten+vatten+bebismoturinblåsa

= toabesök varje halvtimma.
Så är det att vara gravid med tvillingar just nu. Trodde inte man kunde kissa så mycket som jag gör.

Dille på bubbelvatten har jag också. Flera liter sörplar jag i mig.
Så kommer det förbli ett tag nu framöver. Jag och mitt vatten.
Är sjukskriven på heltid nu. Känns bra för kroppen. Nu få jag vara hemma och vila. Ladda upp inför förlossning.
Ta små promenader med hunden få bli den aktivitet jag klarar av nu.

Men det känns konstigt. Att inte få arbeta. Fröken Mia blir mamma Mia för ett bra tag fram över.
Denna dag har man vetat om. Att tanten ska hem. Men har inte vant mig vid tanken ännu.
Nästa vecka ska jag dock in till jobbet för att ordentligt säga hejdå. Bjuda elever och kollegor på fika och fixa det sista. Måtte tanten bara kunna hålla inne lipen... Kommer nog gå sådär bra.

Det bästa är att jag i allafall kommer tillbaka.

Så var det med det. Nu börjar ännu ett nytt kapitel i familjen på landets liv. Gissa om jag är sugen på att dyka in i texten för att se vad som händer och väntar!

Vacker sång

Isabell älskar filmerna "Lejonkungen". 

I filmen sjungs en sång som hon går och trallar på.

Hon nynnar de bitar hon inte kan, men det är så härligt 

att höra henne. En fin sång tycker jag.

Får mig att längta mer efter kottarna.

Från den stunden vi kom hit till jorden, 

Vi möttes av sol ovanför. 

Det finns mycket mer 

Än det du och jag ser, 

Mycket mer än vi känner och hör. 

En kärlek som blir oändlig, 

Men så lite som vi kan förstå. 

Och den sol som gick ner 

Någon annanstans ger 

Ett gryningsljus att förlita sg på 

I en värld full av liv 

Allt förenas här 

Som en cirkel sluts av kärlekskraft. 

Alla har en plats, 

Allting har en mening. 

Det är vår värld, 

En värld full av liv. 

I en värld full av liv 

Allt förenas här 

Som en cirkel sluts av kärlekskraft. 

Alla har en plats, 

Allting har en mening. 

Det är vår värld, 

En värld full av liv.

V 33

Oboy vad det går fort nu.

Han hade rätt

Just det. Glömde berätta/erkänna en sak.

Skit också. Maken hade rätt angående tantens snarkningar.
Vaknade till inatt av att jag lät som den värsta suggan en bonde skådat.
Gud vilken snark! Visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag låg tyst och chockad och vågade knappt somna om.
Det är till och med så att farfar ligger i lä. Banne mig. Det trodde jag inte.

Kottarnas hjärtljud löd som den vackraste melodin i öronen. Fint.

Positiva inslag

Idag är det en skitdag. Sovit dåligt och fogarna värker så tantens tårar vill komma fram i vissa rörelser. Tjockistant.

Tänker på de som har ständig värk. Jag får i alla fall en fet belöning efter liten smärtperiod.
Det får inte alla som har värk i kroppen.
Så egentligen borde jag väl hålla käft, men idag är det svårt.

Tur att det är dags för att lyssna på kottarnas hjärtljud idag. Det piggar upp tanten.
Ikväll kommer knappt halva tjejligan på lite mat och tjöt. Det piggar också upp.

Dottern och maken ska fly huset och pappan ska överraska med picknick och utflykt. Isabell fick bara få ledtrådar och hon var alldeles lyrisk.
Lite kvällsmat och fika i en ryggsäck för att bege sig till en favoritlekparkerna kommer göra henne superglad. Roligare än lyssna på morsan och hennes andra tjejkompisars tjöt.
Tänk att jag träffade en sådan superduperbra pappa till våra barn. Love!

Nehe. Pigga till dig nu tant!!

Värsta tiden på dygnet

Svar: kvällen.

När tanten ska sova. Bläk. Finner inget bra sovläge alls.
Fogarna fram låser sig. Höfterna domnar bort. Kottarna sparkar åt varsitt håll. Det sistnämnda är ändå väldigt mycket okej.

Det bästa vore att bli nerklubbad. Någon?

Till råga på allt så säger gubben (för det var han i den stunden) att jag snarkar som farfar. Det är nog det värsta man kan bli jämförd med. Som farfar..
Ska minsann bilda klubb med fina svärfar. Så det så.

Nu gör vi ett försök.

Godnatt.

Har undrat ett tag

Idag är det nio år sedan jag och älskade M träffades. Nästa år när tanten är mer fit for fight och det är TIO år ska vi slå på stort. Barnvakter är välkomna att redan anmäla sitt intresse. Fint.

I allafall. I dag skickade jag ett gullepluttenutte sms till mannen min, som han svarade med en massa frågetecken. Romantiskt. Not.
Har tidigare fått knasiga sms som avslutas med dessa tecken och undrat vad tusan han skriver så för. Men har sen glömt att fråga samt att man kan vara stressad när man ska få iväg ett sms.
Men idag blev det tydligt.

Så vi grejade lite nu på kvällen med detta. Och det visar sig att i hans sms är det jättemånga hjärtan!
Så de smileys och tecken han skriver blir i min telefon frågetecken men mina smileys funkar att tas emot till Mathias.
Vi skrattade gott åt det.

En ut, en kvar?

Här är familjen Vigren.
Konstnär: Isabell Vigren

Pappa, Isabell, mamma (med ett syskon magen och till sist ett syskon som kom ut före den andra.

Bör jag bli orolig? En som blir kvar och en som kommer innan. Hmm.
Fin teckning tycker såklart mamma.

Lägg märke till detaljerna. Isabells navel och mammas bröst.

Idag fick tanten vara hemma.
Antingen blev det för mycket i helgen eller så börjar höfter och fogar krångla rejält.
Det är nu man blir begränsad. Och tanten har lite svårt för detta. Städade ut tvättstugan, fixade garderober och var ute i skogen tre timmar med hundträningen i söndags. Man vill göra det som man gjorde innan tjockismagen.

Ska vara hemma och vila två dagar nu så få vi se om det blir bättre. Det få ändå bli en kortare promenad med Lexi som är hemma och sällskapar med tanten. Att bara vara helt still är värdelöst.

Håll tummarna för att det släpper är du snäll. Önskar dig en bra dag.

Helt normalt

Maken stiger upp 05:15. Det första han fick göra var att hämta banan till tanten. Jisses vad hungrig en kan vara i tidig morgon.
Så nu är tanten snart redo att ta sig upp. Fogarna har nästan låst sig så jag klurar på vilket sätt som är smidigast att komma ur sängen på.
Rulla.... eller försöka ta i med magmusklerna, som för övrigt känns som de har gått i dvala en stund. Tur en är själv och bevittnar detta.
Hej och hå!
Måndag. Undra vad den har att erbjuda oss?

Du vet väl om att du är ....

...värdefull.

Denna sång/psalm har alltid stått mig nära. Första gången jag hörde den, som jag kommer ihåg, var under konfirmationstiden.
Den har följt med sen dess. Tycker om texten och melodin.
Vi hade den när Isabell döptes och på vår vigsel när vi gifte oss.

Jag har sjungit den för Isabell som godnattsång sen hon var liten och hon älskar den. Och ofta säger jag till henne att det finns många omkring dig som älskar och tycker om dig. Du är värdefull Bella! Ibland suckar hon bara och hummar "jaja". Och ibland vill hon prata om det. Att mammaMia lär henne att inte ta skit. Att aldrig göra något man inte vill. Det är jätteviktigt för mig att förmedla. Samtidigt att man som medmänniska ska se människor värdefulla och att de fyller en viss plats här på jorden. Att vara snäll är jätteviktigt. Nu låter det kanske lite annorlunda när jag pratar med dottern på fyra år men budskapet är detsamma.

Ikväll ville hon borsta sina marsvin och till slut började hon sjunga sången.
"Mamma, Madicken och Elisabeth är ju också värdefulla. Både på sallad och så gör de mig glad! Och så är de ju så söta"
Mammahjärtat sprätte till ordentligt vill jag lova. Sötnos.

Du vet väl om att du är värdefull.
Att du är viktig här och nu.
Att du är älskad för din egen skull.
För ingen annan är som du.

Privat vakt

Här ligger min lilla korv och laddar inför dagens träning i skogen.
Det bästa hon vet just nu är att hoppa upp i soffan efter tanten har satt sig. Hon breder gärna ut sig ordentligt och ligger gärna med huvudet nära tantens huvud.
Man märker väldigt tydligt att tanten bär på liv i magen. För då kliver Lexi fram och följer mig vart jag än går. Så var det förra graviditeten också. Dock inte lika tydligt, men då var Lexi yngre.
Hon ligger vid dörren om jag åker iväg. Hon lägger sig vid min stol när jag sitter vid köksbordet.
Hon reagerar kraftigare när vi stöter på möten på promenaden.

Detta kan tyckas vara ett tydligt exempel på "människans bästa vän". Och hon är verkligen en stor del av mig och familjen.
Vad man inte få glömma är att hon är en hund. Därför får vi ibland hjälpa henne att ta ett steg tillbaka från sin tant. För ett extremt vaktbeteende är inte att föredra. Det är heller inte hennes uppgift i denna familj.

Men tänk vad en hund känner av mycket. Mycket tidigt i graviditeten ändrade Lexi sitt beteende och den natten då det var dags för dottern att komma ut, så betedde sig Lexi mycket märkligt. Innan jag ens kände av det själv.

Häftigt om ni frågar mig.

Men nu är det dags Lexi. Ut i skogen och arbeta! Det du är bra på. Inte vakta tjockistanten!

Svar på fråga

Fick en fråga av Lena.

Vad jag har förstått det så kan de födas i v 34-35 och klara sig bra utan hjälp. Mycket beror nog på hur andningen, maten och om de kan behålla värmen själva.
Men vården här i Sverige är helt fantastisk. Läser en blogg där en mamma födde sina tvillingar i v 24. Det är en stark och sorglig blogg, då en av tvillingarna inte klarade sig. Men den är även fylld av glädje och hopp. Den ena tvillingen kämpar och det verkar gå framåt.
Därför har jag så svårt för mammor som önskar att deras bebisar/bebis ska komma "nu" för det är så tungt. Jag upplever det lite egoistiskt, men vi är alla olika. Kan även tänka mig att dessa mammor haft en jobbig graviditet och inte mått bra, men att föda tidigt är absolut inget jag önskar. Hellre blir jag sängliggande och att de får vara kvar och utvecklas som de ska i magen.
Känner att kroppen börjar säga nej mycket snabbare och jag upplever tyngden jobbig. Men jag klagar och pustar hellre och hoppas kottarna håller sig inne till v 38. Det är min önskan.

Många tror också att alla tvillingar föds pyttesmå och för tidigt. Men så är det inte. Det är nog 50/50.

Tack för komplimangen Lena. Det kommer nog dyka upp sms när kottarna tittat ut.

Under en timma...

..... mellan 04.02-04.56 gör man inte jättemycket. Men en del.

Toabesök. Tredje gången denna natt.
Bäddar om dottern som fryser.
Håller om dottern som verkar ha mardröm. Tycker inte det är lika trångt längre trots dottern sover mellan. Inser att mannen lagt sig i dotterns säng.
Läser bloggar.
Försöker sova.
Lägger mig på vänster sidan. Kotte 1 sparkar och protesterar.
Lägger mig på höger sida. Kotte 2 sparkar och protesterar.
Ger upp.
Går ner. Käka banan. Hunden kommer lufsande till köket och ser frågande ut. Vänder tillbaka till sin bädd när hon inser att det inte är godmorgon ännu.
Toabesök.
Går upp på övervåningen igen.Ser två rådjur på tomten. Fridfullt.
Kan vi göra ett nytt försök kottarna?

Det bästa under timman är fåglarnas sång. Den bästa tiden är nu.

Promenad i solsken

Ja, bilderna får tala för sig själv. Idag hade vi Habobesök av kära Freja. En härlig promenad i solen med glada barn är en bra start på dagen.

V 32

Håller samma viktuppgång än sålänge. 10 kg. Är nöjd med detta. Tvillingarna har nog tagit lite reserver av det som mamma Mia satt inne med. Tur det. Men förväntar mig några kilo till upp.

Bristningarna från graviditeten -09 har tittat fram. Men inte så många nya. Skiter fullkomligt i dem och det är skönt.

Sedan kan man diskutera hur stora händer och fingrar tanten ser ut att ha. Inga långa vackra pianofingrar där inte.

Kan du lära mig mamma?

"Mamma, kan du hjula så jag få se hur man gör?"

No no min vän. Då kommer tanten vika sig dubbel och släpa magen i backen. Men jag lovar er alla här inne att tanten kan. Det förvånade jag maken med i fjol. Han höll på att sätta ölen i halsen och trodde också då att hans syn var fördärvad för alltid.

Men dottern är på rätt väg. Öva öva öva.

Aktivitet på landet

Här ser ni två engagerade människor. Morfar och mormor. De är här för att tillsammans med Bella måla lekstugan invändigt. Tycker att jag fick in en klockren bild på dem. Förlåt mamma och pappa.

Sedan har vi en pappa som kör med mossrivaren och fixar.

Tanten hat gjort lite nytta hon också, men det var dags för en paus.

Fyra lediga dagar har vi framför oss. Fint det.