Lika/olika?

Som ni förstår så är man inne och läser lite om hur det är att ha tvillingar och om det finns något som vi föräldrar kan tänka på? Och omgivningen också kanske?
Vad jag tyvärr läser mest om på diverse forum, (som jag egentligen inte är något fan av, men väldigt nyfiken) det är att det är jobbigt med tvillingar. Matning, skrik, nattning.. Ja allt. Och att man verkligen behöver vara två den första tiden.
Men jag läser också att det är dubbel lycka av allt. Som tur är..

Vad vi har valt att ta till oss är för nuvarande lite blandat. För vi har egentligen ingen aning om hur det blir.

Det vi sagt är att Mathias är hemma hela sommaren. Han skulle kunna vara hemma mer. Men då blir mammaMia lite orolig. För då vänjer jag mig vid att vi är två. Jag "kastar" mig hellre in i vardagen själv och vi tycker det är mer värdefullt att M är ledig fredagar, då någon av oss kan ägna oss lite extra åt dottern samt att det finns möjlighet för honom att vara hemma om det kommer någon dag/period som är extra tung.

Hur ska vi klä dem då?
Vår tanke och förhoppning är att klä dem olika. Kanske i samma utstyrsel men i alla fall i olika färger. Detta är för att inte göra dem till en, utan det är ju faktiskt två individer.
Läste om en mamma som fick lite ångest varje gång hon skulle klä sina tvillingar. Det kunde vara så att hon tyckte det ena plagget var finare och tyckte då synd om den andre som inte fick lika fint så då tog hon ändå fram likadana kläder. Hehe. Lite kul.
När de blir större så kan det bli lite problem då de verkligen kanske vill ha lika kläder för annars blir det orättvist. Ojoj. Men där är vi inte än.
Kan tänka mig att vi kanske klär dem lika vid vissa tillfällen. Vi få se.

Ska man benämna dem "tvillingarna"? Mycket smidigare, eller hur? Men nej.
Här hemma och när de är med ska de inte benämnas som något kollektiv. Utan vid sina namn.

Det som vi tycker är jätteviktigt är att ge dem ensamtid när de är större. För det har vi läst att det är det som tvillingar får minst av, egen tid med föräldrar. Superviktigt!

Det som väntar nu den första tiden verkar ändå vara:
- synka dem. Med mat och nattning.
- bort med krav i hemmet. Det få se lite stökigt ut.
- våga säga nej till besök om det inte passar sig just den dagen.
- sist men inte minst: glöm inte Bella! Hon är redan trött på folk som tjatar om syskonen. Hon längtar mest och vill att de kommer ut. Hon märker att det blir mer prat när det är två i mammas mage och ibland kan hon svara med en liten kaxig attityd:

"Vad har mamma i magen Bella?"

"Bullar" (och ett litet flin).

"Ska du få två syskon!!!"

"Nä, fyra."

Lite roligt tycker jag, men kanske inte vad personen väntar sig. Men tänk att hon kanske får höra det v a r j e dag.

Nu spånar jag och Mathias på ett fint paket som storasyster ska få när hon äntligen ska få träffa sina syskon.

Ja visst är det många tycken och tankar. Men viktigast är att vi fortsätter att ta hand om varandra och växer till en stor härlig familj!