torsdag 30 januari 2014

Premiär

Ikväll är kvällen då mamman är hemma själv med barnen. För första gången. Pappan är och spelar innebandy.
Jag fick dock premiären i light version då han åkte sent. Så de små sov när han for.
En del undrar kanske att va tusan.. Har hon inte varit själv med dem på kvällen än?? Alltså. Svårt att förklara. Men nu känns det som vi har lite rutin på kvällarna. Att de ska sova en viss tid och det verkar som att de har börjat komma in i detta nu. Sen har vi fått springa på kvällarna för att natta om. Men vi har varit kvar i sovrummet och inte gått ner. Det verkar ha funkat rätt bra. Vissa kvällar kan vi dock ha en liten Lilly hos oss i soffan men då har vi tydligt sett att hon är för pigg för att nattas om..
Jo. Detta med att vara själv med dem på kvällarna är speciellt. Dels tror jag att kvällsoro ligger och gnager hos många bebisar. De vill vara nära och känna sig trygga i famnen. Men dels handlar det mycket om vår stora flicka. Det är inte jättekul att vara fem år och bli lämnad nere i soffan för att det skriks och båda bebisarna håller i gång. Som storasyster blir man ledsen för att sina syskon är ledsen men också för att man inte vill sitta ensam på kvällen.
Har hon somnat är det en sak och nu sover hon oftast förbi skriken. Men det var en period då hon vaknade och blev ledsen. Då har båda två verkligen behövts på kvällarna eller en barnvakt.
Med två bebisar kan man inte få upp båda i famnen för att sedan gå in till stora dottern.

Ikväll har jag och Bella, vår älskade kloka Bella, haft en deal.
Hon fick somna på soffan. Och ska bäras upp av pappa när han kommer hem. För o m bäsarna blir ledsna så hörs det minst ner till soffan än att ligga vägg i vägg.
Och hör hon att de är ledsna och mamma är uppe så ska hon försöka somna om för hon vet att jag kommer sen. Eller om hon skulle vara vaken så skulle hon få smyga och hämta surfplattan och ha den under tiden att spela på.

Nu sover hon. Har suttit och målat med henne, myst, pratat och kramats. Gett henne den där tiden som hon säkert känner att det blivit mindre av.
Tack vare att bäsarna ändå somnar hyfsat " i tid" och att hon är ledig imorgon, gjorde att vi hade en stund bara för varandra. Älskade unge!!!

Nu sover alla tre och mamma Mia sitter i soffan och förundras över allt. Tänk vad mycket som har hänt de senaste sex åren. Helt galet.

Byggt hus, köpt hund, blivit föräldrar till tre fina barn, tagit lärarexamen och fick världens bästa jobb. Galet!!
I år firar jag och maken tio år. Börjar bli dags att planera för en liten minitripp på tu man hand tror jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar