Förstå mig rätt nu.
Men nu få ni så gärna komma ut och sova i sängen bredvid mamma istället för i mamma.
Fy f a n vilken natt.
Nu säger höfterna ifrån ordentligt. Det känns som någon sitter och gräver in en kniv i den höft som jag ligger och sover på. När detta känns så är det dags att byta sida. Ja då är det nästan omöjligt att vända sig. Dels hänger inte magen med och då börjar även ljumskar att låsa sig samt fogarna mellan benen skriker av smärta.
Till detta hör också att man såklart är pinkenödig varje timma... Och sammandragningar som gör magen stenhård och det är lite oväbekvämt.
Nä, nu är jag trött. Skittrött.
Ska ta en banan och sen försöka sitta i sängen och sova en stund om det går.
Snälla älskade kottar. Hör ni mig? Kom nu. Mycket roligare här, än där inne ni är. Lovar.
Och jag vet att många väntar på just Er, så var inte blyga.
Pust.
Får nog ragga tag på någon som vill besöka mig och dottern idag som håller igång dagen åt mig:).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar