V 30

Nu är vi i vecka 30!
Igår var jag hos barnmorskan för rutinkontroll. Allt såg fint ut hos tanten. Blodtryck perfekt och blodvärde perfekt! Skönt.
Efter besiktningen av morsan var det kottarnas hjärtljud som det skulle lyssnas på. Det tog allt lite tid att hitta deras hjärtslag. Men till slut kunde min barnmorska lokalisera dem. Den ena kottens hjärtljud låg lite högre än den andre. Och det lät perfekt hos dem båda.
En del brukar sia om pojke eller flicka genom att kolla hjärtslagen. Jag spelade in detta så Isabell fick lyssna och det var uppskattat. Gick därifrån med ett leende och glad över att vi kommit sån bra bit på väg.

Skulle egentligen lämnat urinprov i samband med besöket igår, men det glömdes bort. Idag fick jag det som läxa istället. Hatar det. Inte att lämna, men att få pinket i röret! Har någon tips? Ok. Jag försöker inte pricka i röret. Helt omöjligt. I dag tog jag en fin prinsessmugg i plast från dotterns kalas i vintras. Tur hon sov och inte såg. Det kändes lite extra fint med den. Ellerhur. Egentligen skulle det passa bättre med en 10 liters hink. Kan väl säga att näven är ju inte direkt torr efter denna läxa. Ursäkta men så är det. Pricka rätt är inte min grej tydligen. Nåja. Nu lämnar vi det. Pinket kom i allafall till rätta händer till slut.

Idag slog tanten till. Köpte blöjor till smårumpor. Fyra år sedan sist. Har nästan glömt hur det var att kryssa genom barnhyllorna. Blöjor, tvättlappar, olja, tvål, barnmat (nu lagade vi mycket mat själva till dottern och det vill jag med kottarna också när det är dags, men visst köptes det vissa tillfällen), välling och mer mer mer.. Känslan av att vandra runt där kändes plötsligt efterlängtat och självklart. Nu känns kottarna så nära. Tänk att vi snart ska bli fem i minifamiljen. Tänk att vi ska få två nya människor att lära känna. Hela jag fylls av glädje och bubblar som en fin champagne i ett vackert champagneglas. För med magen och det värdefulla som finns där i kände jag mig idag vacker med fina små kottar i mig.