Vad vore livet....

.....utan vänner? .......... & mat?
Tack kära ni. Ni är bäst.

Laddar batterierna

Idag är tanten på stan med finaste tjejerna. Snygga är de!

Att bryta ihop eller bryta tradition?

Ja så hur gick det då igår med mossplock & julkort?
Mossan och kottar blev plockade. Vi passade även på att fika och busa i skogen. Allt var tipptopp. Bäsarna sov & sov. Vi var ute länge. Spelade fotboll och gungade på trädgården.
Ja. Efter friskluft och sömn för barnen tänkte mamman att fotograferingen kommer gå finemang.
Fyfasickenvadsvettenrann-fotografering blev det. Våra barn var otroligt söta i sina dräkter. S t o p p.
Nu finns det inget mer positivt att säga. Isabell klagade på blixten. Det var varmt. Bäsarna vrålade i kör. Isabell slängde av sig kläderna och vägrade.
Tanten höll på att bryta ihop. Julkort måste man ju skicka. Speciellt nu när vi utökat familjen. Det där perfekta kortet jagade jag inte. Lite kaoskort blir bara kul. För det är ju så det är. Barnen sitter inte stilla och ser harmoniska ut i vardagen. Svårt att begära om så för tio minuter.
Men inte ens häftiga kaoskort fick jag till. Suddiga. Makens händer i vägen. Ledsna barn vill man inte lägga i brevlådan. En hund som kommer och slickar Charlie i örat. Barn som blundar. Nä. Visst kan man bryta tradition? Om inte så börjar tanten med det nu. Om jag inte kommer på något trolleri. Ok?

När det inte är de små...

....så är det den stora som vaknar. 05:15 tyckte Isabell att dagen skulle börja. Vi tassade ner och tände ljus. Sen fick tanten för sig att baka! Ja, ni läste rätt.
Gott blev det som tur var.

Vi hade en långfrukost och bebisarna var glada för de tittade på Bella som hoppade hopprep. Huvudena gick upp och ner..
Sen brakar det loss. Tydligen blev man trött tidigare än vanligt. Så i med dem i vagnen. På med ytterkläder. Vänta på syrran. Ja, det är då jag kommer på att pyjamasen är kvar på kroppen. Men men. Ingen som träffar mig i skogen. Tack gode gud.

Så nu ska vi plocka mossa och kottar för att pynta med! I pyjamas och påsar under ögonen. Fint.

Myspysdag på riktigt!

Idag har tanten haft en perfect day. Tror övriga familjemedlemmar håller med.
Charlie överraskade mamma med att sova till 06.00. Efter en stunds bus i sängen kommer storasyster intassandes. De små älskar verkligen att titta på Isabell. Charlie har en speciell förkärlek till hår. Så storasyster får känna på hans nyp.

Morgonen flöt på och på förmiddagen kom min vän Mari på besök. Den fina kvinnan hade med sig en gottepåse med diverse delikatesser. Tack!!!!
Vi fikade och tjötade. Bebisarna sov ute i timmar. Men till slut vaknade de så Mari fick hälsa på dem och Lilly blev glad över att Mari ville mata henne.
Mari är en sådan där kvinna jag vill bli när jag är lika (ung!) gammal (förlåt). Hon vet vad hon tycker och hon tänker så sunt och lätt.
Dagens bästa var när hon går in i vårt lekrum. Rummet som jag ständigt har dåligt samvete över. Jag ser i tidningar och hemma hos vänner vad fint man kan göra i barnrum med mera. Men jag har fasicken inte den förmågan! Jag vill ha ett lekrum. Basta. In med leksaker, en matta och ett bord. Så. Nu kan barnen leka. Det finns inget fint i form av fina förvaringslådor, tavlor eller vad det nu ska vara.....
Jag funkar nog så i övrigt. Vi har lampor och krukor med mera som inte är "inne". Haft dem sen jag flyttade hemifrån. Men de fyller sin funktion och på något sätt betyder de något för oss. Men ja. En lampa är bara en lampa i mina ögon. Nöjd om den lyser... Knasigt. Men ibland ganska skönt befriande.
Gud så jag tjötar... I allafall. Mari kollar in i rummet och utbrister: "Men vad fint ni har gjort här inne!!! Ett lekrum!"
Jag blev galet glad. För från att ha varit piano/kontor/lekrum så är det äntligen ett lekrum, hihi. Tack Mari.
Vi hade nog kunnat sitta och tjata i fler timmar. Älskar pratstunderna med denna tjej!

Hade planerat att baka lussebullar imorgon förmiddag. Men vi har lite annat för oss, så jag gjorde degen innan Bella hämtades på förskolan. För ett barn är ju jäsningstiden fruktansvärd att vänta på. Så när vi kom hem var det bara att sätta igång! Sötnosen till dotter kom på att när hon penslade bullarna med ägg så sa hon att detta kan inte Moa äta! Så hon fick pensla en del med mjölk och så la vi dem i speciella formar. Fint tänkt av henne.
Charlie och Lilly satt på golvet och var nöjda och Mathias servade oss med diverse saker.

Vi avslutade dagen med att adventspynta. Love it! Vi brukar göra detta dagen innan första advent, men varför stressa i helgen när vi har annat bokat? Nu är det klart och vi kan njuta av roligheter i helgen.

Imorgon förmiddag ska jag ladda för att ta julkort på barnen. Hujeda. Känner redan svettdroppen i pannan...

Efter det ska jag och Isabell hämta godingen Freja på sin förskola. Så på eftermiddagen blir det lek och bus här på landet.

Nu blir det film och slappa i soffan med mannen i mitt liv.

Sång & fika

Nu är mamman och bebisar på väg till kyrkans prästgård i byn. Tanten har fixat så barn och föräldrar får komma dit för lite sång & musik. Fika blir det givetvis också. Kul att det händer något i byn. Vi är trots allt ett gäng med småbarn här.
Trallallallaaaaa!

Stackars Charlie

Usch fy och blä vilken förkylning han har vår lille kille. Kan inte sova och inte är det lätt att äta när man har sin första hemska förkylning. Idag blir det att gå med en gosegris i famnen..