tisdag 21 januari 2014

Och åter igen...

....ligger tanten i sängen med sin Charlie i famnen.

Att ha sjuka barn är psykiskt tungt tycker jag. Kan inte förklara men jag mår så dåligt av att se dem sjuka.

När Isabell var liten och sjuk så kunde hon & jag låsa in oss i vår lilla bubbla. Det fanns ingen annan jag behövde bry mig om. Pappan var på jobbet och Lexi gick på dagis.
Jag bar runt på henne hela tiden. Vi sov när hon behövde sova.

Nu är det helt annat. Med för lite sömn blir det ännu jobbigare att hålla ihop sig för att räcka till alla. Men man måste.

Tack & lov har vi världens bästa mormor som skjutsar Bella till förskolan på morgnarna denna vecka. Idag fick hon även följa med mormor hem för övernattning.
Det gör att jag nu kunde gå och lägga mig med lille pojken. Det är så det får gå till nu. När han sover en stund nu på kvällen får jag göra det med. Alla minutrar blir värdefulla ifall det blir en natt med gråt.

Lilla Lilly är mest snorig. Som tur är så är hon ganska självständig och trivs bäst i att rulla runt med gåstolen och leta filtar att dra ner från stolar. När sen Charlie är lite piggare under dagen så får man ge tösen uppmärksamhet.

Så ser livet ut idag. Få se hur det blir i morgon. Tackar Gud för att kaffe finns och att den friska luften ger mig ny energi som håller en stund.

Hoppas ingen mer får feber nu.

Godnatt. Dröm gott.

måndag 20 januari 2014

Rutiner som rubbas

Ja men såklart att jag skrev att nattningarna fungerar fint... Då är det dags att ändra på det... Blä.
Fast det finns en ganska ok anledning till varför den rubbas.
Förkylda bäsar.. Stackarna. Det är vid dessa tillfällen som man som tvillingmamma/pappa får det hett om öronen. Och då menar jag när man är hemma själv med dem på dagarna. Man skulle vilja bära runt på dem båda, gosa i sängen & vara nära hela tiden. Men det funkar ju inte. Känslan av att vara otillräcklig, ligger och skaver som ett jobbigt sår på hälen. Men som skavsår brukar göra, så läker sig denna känsla också. Men man vänjer sig aldrig.
Mammiga, snoriga och trötta... Som tur är sov Lilly gott ute idag. Charlie däremot kom inte till ro utan min famns hjälp.

Likadant ikväll. Efter en stunds sömn vaknade C ledsen och megasnorig. Så kl 20.00 bestämde jag mig för att gå till sängs jag med. Så nu halvsitter jag upp med en Charlie på bröstet. Här sover han bäst just nu. Kan bli en lång natt detta. Pappan i huset gör sig redo att sova på madrass i Lillys rum. Dels för att slippa höra Charlie men också för att vara redo att ta hand om henne om hon får en jobbig natt.

Isabell sover gott i sin säng. Det är skönt att hon är så pass stor. Vaknar hon vet hon vart hon ska. Behöver inte ropa. Då kommer hon intassandes till sovrummet och lägger sig i extrasängen. Skönt. Då behöver man inte passa henne nattetid i allafall.

Önskar er en godnatt. Vi få se hur god vår blir.

Storasystern som kan!

I dag när Charlie & Lilly tog sin eftermiddagslur, så ställde jag och Isabell oss i köket för att fixa pannkakor. När vi började steka så vaknade bäsarna såklart. Hungriga som vargar ylade de fram matskriket. Dags för lite mellanmål.
Jag och Bella diskuterade alternativen vi hade:

1. Låta dem skrika.
Analys: synd om dem och vi tycker inte om att lyssna på ylandet.

2. Stänga av spisen. Ge dem mat.
Analys: Isabell var för hungrig för detta alternativ.

3. Isabell gör klart maten. Mamma matar bäsar.
Analys: lite för farligt att stå ensam vid spisen och att vända pannkakor har hon inte lärt sig ännu.

4. Isabell matar och mamma fixar pannkakor.
Analys: det bästa alternativet!

Så in i vassen bra är hon vår stora tjej! Och de små älskar henne. Deras ögon lyser upp och leendet är oslagbart, när de ser Isabell. Underbart.

Sälen

Tack älskade familj!!

Sälen

Sälen

Rutiner

Ja men hejsan hej. Tanten tog visst en liten bloggpaus.
Jul & nyår har vi firat. 2013 finns bakom oss och 2014 slår sig fram. Hade lite ångest över att lämna 2013. Året då Charlie & Lilly kom till oss. Två små bebisar som med rasande fart blivit 6 månader. Två små människor som charmar många och vissa dagar ger mamman lite fler gråa hår..
De närmar sig 9 kg och äter mer mat än ersättning nu.

Lilly gillar att hänga i gardinen (som nu är borta & inlagd i skåpet) och att plocka ner kläder, snuttefiltar med mera som hänger på stolsryggarna.
Charlies stora uppgift är att springa med gåstolen, till köket och plocka på sig mammas tidningar och lägga på sitt lilla bord. Därefter går han vidare till lekrummet och röjer runt.

Efter en lång ledighet med hela familjen var det dags att återgå till vanliga rutiner igen. Mamman i huset var snabb med att ta tag i detta och har fått bra rutin på vardagen.

Just nu ser våra dagar ut såhär:

05.30- maken väcker mig så jag hinner duscha och vara redo att möta en ny dag. Ligger hellre steget före än att vakna till kaos då alla barn skriker efter mat, ombyte med mera. Går jag upp innan är det en helt annan energi i huset. Vissa dagar känns för jävliga, men efter någon timma brukar allt lossna.

7.30-8.00- en powernap för bebisarna i vagnen inne. Eller på väg till förskolan för att lämna syrran.
Efter det blir det oftast lite gröt.)

Fram till 9.30 är det full rulle och vi busar, sjunger, diskar, tvättar mm.

Sen dags för promenad. Då sover de gott ute i vagnen till 12 ca. Då fixar tanten det som är mest akut.

Sen lunch och vakentid.

Sen en eftermiddagsvila och hämtning av Isabell.
Ibland stannar vi ute i snön eller går in och fixa middag om jag inte hunnit förbereda den.

Mellan 16.30-19.30 är det middag, hänga med familjen tills det är dags för sova. Har fått knas på nattningarna ganska bra.

Ja sen hälsar vi på vänner, få besök och grejjar men försöker jag hålla dessa mat & sovtider har vi allt som oftast goa och glada bäsar.

En tripp till Sälen har vi hunnit med också. Underbart att få hänga med mamma, pappa, Markus & Elina en hel vecka.
Isabell körde slalom som ett proffs, maken och Elina likadant som lärde sig på ett par timmar.
Brorsan ligger på en annan nivå, pappa likaså. Tanten hade blivit lite feg men njöt i backen trots en ryggvärk som dök upp.
Bästa mamma skötte mat & småbarn. Gott var det!

Och snart fyller Isabell fem år. Vårat stora hjärta..

Nu ska vi ses om vi får fart på bloggandet igen!

Önskar dig en fin dag.