Det nalkas mot jul

Har ni den där goa julkänslan? Den har inte tanten hittat ännu.. Jag känner den lite i bakhuvudet och jag har undrat varför. Men så slog det mig att denna jul är inte som den brukar.
I jobbet har man tidigare känt av den där. Betyg, avslutningar och julbord. Hemma har man lagt tiden på att fixa och grejja. Man har tagit lite glögg på kvällen när dottern somnat, man har varit ute och handlat julklappar. Då kommer julkänslan snabbt.

I år har det varit annorlunda men heeeelt fantastiskt på alla sätt. Vi har ju våra små kottar som upptar tantens tid. Vardagen tar ett språng från tidig morgon till sen kväll. Glöggen på kvällen glöms bort. För när man väl satt ner den "lilla" röven så är man fast. Julklappar har man inte fixat med då man helst inte tar med de små i julruschen..
Maken har jobbat sena kvällar och finliret har kommit åt sidan. Isabell lockade dock fram lite känsla när hon igår kom hem med sitt pynt hon gjort på förskolan. Små paket fanns i påsen också och hon är mycket hemlighetsfull och talar bestämt om att de ska minsann inte öppnas ännu och de ska ligga under granen.

Så idag på den sedvanliga promenaden hittade tanten lite mossa, lingonris och kvistar. Så nu doftar det så där gott här inne. För dofter ger mig den där känslan. Blommor såsom hyacinter och amaryllis är ett måste. Mossan har jag lust att lägga i näsborrarna och alltid känna denna underbara doft.

Ja snart är det julafton. Det är granen som fattas. Den levereras av bästa morfar imorgon och då ska vi klä den.

Har snart varit hemma i sex månader. Sex! Ett halvår! Kan inte fatta att de där underbara bäsarna har vägt ca 3 kg.. Nu drar en runt på 16 kg som de väger tillsammans.
Snart springer de väl runt och lever rövare här hemma.

Isabell hon blir snart fem år. Älskade skrutta. I morse hade hon tankar om döden... Det är inte lätt att få ordning på sina tankar när man är liten.

Vilken härlig familj jag har. Blir galet lycklig när jag tänker på det. Jag och Mathias kör ett rejs som aldrig förr. Som tur är, är vi väldigt samspelta och vi är ett bra team. Trots konkurser, arbetslöshet, ryggskott, PMS, trots, vakna nätter, kinkiga bebisar, så ror vi i land vår vardag. Vårt liv.

Och alla som ställer upp för oss är helt galet fantastiska! Sms, samtal, tankar, besök, ärenden... Ja ni vet vilka ni är. Alla ni är galet viktiga för oss. Hade jag kunnat hade jag köpt himlens alla stjärnor till er. Vet inte hur vi någonsin kan tacka alla men ni betyder allt för oss!!